Kriterieklivet - upphandlingskriterier i ett livscykelperspektiv

  1. Startsida
  2. Kriterieklivet

Här nedan hittar du kriterier för kravställning och verifikat vid upphandling, både produktspecifika klimatkriterier och åtgärdsspecifika cirkulära kriterier.

Upphandlingens historia

Möjligheten att ställa miljökrav på produkter (varor och tjänster) i offentlig upphandling har ökat väsentligt på senare tid. Från en början ifrågasattes värdet av att överhuvudtaget ställa miljökrav men det var ändå möjligt att ställa krav på produkters funktion och egenskaper. I samband med vidareutveckling av EUs direktiv för offentlig upphandling accepterades att det i begränsad omfattning skulle gå att ställa miljökrav under strikta juridiska former, då med fokus på miljöproblem vid produkters användning. Många upphandlare blev då tveksamma till att ställa miljökrav för att inte riskera överprövningar i de fall man missuppfattat upphandlingsregelverket. Ett budskap från det statliga upphandlingsstödet till många upphandlare på den tiden var ”man får och det går”.

 

EU:s revision av sitt direktiv för offentlig upphandling 2014 ändrade radikalt synen på och behovet av att ställa miljökrav, mycket som ett resultat av den ökade insikten om de allt allvarligare klimatutmaningarna. Detta ingår nu i den nya upphandlingslagstiftningen (LOU) i Sverige sedan 2017. Eftersom klimatproblemen är globala oavsett var växthusgasutsläppen sker och dessutom länkar samman varuflöden mellan kontinenter i långa leverantörsled behövs en helhetssyn över klimatproblemen i en produkts så kallade livscykel, från råvarutag till tillverkning av produkten och fram till att produkten slutligen, efter användning, blir avfall. Det är detta som kallas för ett livscykelperspektiv.

 

Behovet av att utgå ifrån ett livscykelperspektiv i all offentlig upphandling betonas i Den Nationella Upphandlingsstrategin på följande sätt: ”Bristande helhetsperspektiv i upphandling kan innebära att kostnader och värden för andra verksamheter som berörs av upphandlingen inte tas med i kalkylen och inte heller kostnadsskillnader som uppstår under produkters livscykel. Det kan leda till oönskade ”övervältringseffekter” och till en suboptimering av resurser totalt sett. Det är därför viktigt att beakta livscykelperspektivet i inköpsarbetet."

 

Syftet med Kriterieklivet är att tillhandahålla upphandlingskriterier i ett livscykelperspektiv som mynnar ut i mätbar klimatpåverkan uttryckt i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e). Att kunna återge resultat av offentlig upphandling i kvantifierad klimatpåverkan är en förutsättning för att kunna visa på hur den offentliga upphandlingen kan bidra till att nå våra internationella klimatåtaganden enligt Parisavtalet.

 

Upphandlarna befinner sig ”mitt i livscykeln”, vilket leder till ett delat ansvar med leverantörer

illustration av flöde

Att upphandling befinner sig mitt i en produkts livscykel mellan uppströms- och nedströmsprocesser leder till ett delat ansvar mellan upphandlare och leverantörer. Kravformuleringar beskrivs i upphandlingsdokumentet som ger anbudsgivare information om vilka klimatprestanda som offererade produkter måste uppfylla, sett i ett uppströmsperspektiv, men det är leverantörernas ansvar att se till att dessa klimatförbättringar genomförs. Å andra sidan är det upphandlande myndigheters ansvar att vid avrop av produkter informera de som ska använda produkterna om hur de ska användas, hur underhåll och att nödvändiga reparationer ska skötas, hur återbruk av produkter ska stödjas, se till att återvinning underlättas genom att tillhandahålla öppna insamlingssystem, säkerställa god avfallshantering med mera.

 

Upphandlingskriterier i ett livscykelperspektiv kräver ett noggrant förarbete

Ett livscykelperspektiv är förhållandevis omfattande. Det är därför viktigt att tidigt kartlägga och bedöma vilka olika tidiga analysverktyg som finns att tillgå för att få en första helhetssyn över miljöproblemen, för den klimatanpassade delen via olika kostnadsmässiga utgångspunkter, för den cirkulära delen via praktiska erfarenheter utifrån separata marknadsinitiativ från genomförda projekt och fallstudier.


Vad avser analysverktyg som steget innan man utvecklar kriterier tillhandahåller Upphandlingsmyndigheten en ansats i form av Miljöspendanalyser för klimatanpassad upphandling och den s.k. Regnbågstabellen med en uppdelning av tänkbara åtgärder för cirkulär upphandling.

Kriterieklivet tillhandahåller produktspecifika klimatkriterier, PCR, och åtgärdsspecifika cirkulära kriterier med i flera fall färdiga texter att använda för kravställning och verifikat.

En vidare beskrivning av hur det fortsatta utvecklingsarbetet i Kriterieklivet sker återges i inledningarna till respektive område, klimatanpassad och cirkulär upphandling.