Fjärrvärme och fjärrkyla viktigt för att få hållbara städer
En utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla, i kombination med energieffektivisering i det byggda beståndet, kan minska utsläppen av koldioxid med upp till 18 procent till år 2020 i flertalet europeiska städer. Undersökningen visar också att den svenska modellen för uppvärmning av städerna leder till cirka 60 procent lägre resursanvändning och koldioxidutsläpp än genomsnittet i EU27-ländernas städer. Det framgår av en studie som IVL har genomfört på uppdrag av Svensk Fjärrvärme.
Uppdraget, som ingår i forskningsprojektet Fjärrsyn, var att undersöka hur värme- och kylbehovet kan tillgodoses i en mer hållbar stad år 2020. Som exempelstäder valdes Linköping, Dublin, Tallinn och Madrid — fyra städer med sinsemellan stora olikheter sett till befolkningsmängd, klimat och nuvarande system för försörjning av värme och kyla. IVL har för varje stad undersökt potentialen för att minska resursanvändningen och koldioxidutsläppen om fjärrvärme/kyla introduceras eller uppgraderas i de fall det redan finns ett nät, i kombination med en hög grad av energieffektivisering av byggnadsbeståndet. Studien visar att fjärrvärme i kombination med energieffektivisering leder till kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid. På stadsdelsnivå kan minskningarna uppgå till mellan 77 och 88 procent. För fjärrkyla i kombination med energieffektivisering är reduktionerna för hela kylmarknaden i städerna mellan 38 och 71 procent. Sett till hela stadens energianvändning så motsvarar de scenarier som IVL har räknat på en utsläppsminskning av koldioxid på mellan 7 och 18 procent, där introduktionen av fjärrvärme bidrar till ungefär halva utsläppsminskningen. Resultaten visar också att både energitillförselsystemet och byggnaderna behöver bli mer effektiva för att målet om en hållbar stad ska kunna nås i framtiden. Det räcker inte med energieffektiva byggnader eller bara ett effektivt tillförselsystem. Resultaten visar också att hela beståndet måste effektiviseras och att vi måste starta omgående med dessa för att effekterna ska bli märkbara. Ett annat slående resultat är det som visar effektiviteten med "den svenska modellen" för städernas energianvändning. Det framgår vid analysen av Linköping år 2020, då ett "business as usual-scenario" antagits, med bara smärre energieffektiviseringar; detta scenario har sedan jämförts med ett tänkt Linköping som har ett försörjningssystem system likt det EU27-länderna bedöms ha i framtiden. Det visar sig då att Linköpings nuvarande system har nästan 60 procent lägre resursanvändning och koldioxidutsläpp jämfört med EU27 länderna. Samma jämförelse för Dublin visare att Dublin har cirka 40 procent högre resursanvändning och koldioxidutsläpp jämfört med EU27. För mer information kontakta: Anna Jarnehammar
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies