Bättre luft och mindre trafikbuller i barnens utemiljö
Barn i förskoleåldern är en sårbar grupp som allt för ofta utsätts för både trafikbuller och luftföroreningar. På fyra olika förskolegårdar i Göteborg pågår just nu luft- och bullermätningar som ska hjälpa forskare att se hur gröna lösningar som växtplank, vallar och träd förbättrar förskolebarnens utemiljö.
– Källan till buller och luftföroreningar är nästan alltid trafiken. Så det bästa vore förstås om trafiken minskade, i alla fall alldeles i närheten av förskolorna, säger Ågot Watne, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Men åtgärder som att bygga bort bilvägar till förmån för cykelvägar och busslinjer kostar och tar tid, och dessutom finns det ofta bakgrundshalter från större vägar som är svårare att få bukt med.
För att ta reda på hur gröna lösningar bäst kommer till nytta och kan kombineras ska forskare och experter från IVL, Göteborgs universitet och Göteborgs stad mäta, analysera och simulera effekterna på ett antal typiska förskolegårdar.
– Lösningarna på problemen med luft och buller är ofta samma. Grönska dämpar både ljud och tar upp luftföroreningar. Men det kan uppstå målkonflikter. Bullerplank till exempel är ofta dåligt för luftkvaliteten eftersom de hindrar luften från att röra sig fritt, säger Ågot Watne.
Vägledning för kommuner
Syftet med projektet är därför att beräkna vilken effekt olika gröna lösningar har på både luft och buller och hur stor den socioekonomiska besparingen blir i form av förbättrad hälsa.
Till åtgärderna hör exempelvis växtplank, bullervallar, träd, buskage och gröna stråk och hur de kan kombineras. Forskarna undersöker även effekterna av lokala trafikåtgärder som att minska trafiken på de närmste gatorna eller stänga trafiken helt förbi förskolor. Projektet ska resultera i en vägledning för hur landets kommuner kan arbeta med frågan.
– Alla förskolegårdar har olika förutsättningar, det finns ingen enskild lösning som passar alla utan det handlar om att se till varje enskild förskola. Det viktiga är att luft och buller ingår tidigt i stadsplaneringen och att frågan om barnens utemiljö kommer högre upp på agendan.
Belma Krslak är chef på enheten luft och buller på miljöförvaltningen i Göteborgs stad och initierade projektet tillsammans med Ågot Watne.
Varför just förskolegårdar?
– Förskolebarn är en sårbar grupp, som till skillnad från större barn och vuxna inte kan råda över vilken miljö de vistas i. Under förskoleåren utvecklas språk och talförmågan och en bullrig omgivning kan ha en negativ påverkan på denna utveckling. Luftföroreningar påverkar också barns hälsa mer än vuxnas.
Hur ser situationen ut på förskolorna i Göteborgs stad?
– I dag klarar vi miljömålen för luft och buller på cirka 80 procent av stadens befintliga förskolegårdar. Den stora utmaningen för oss är att minska påverkan från de stora lederna och att skapa förutsättningar för en god ljudmiljö vid planering av nya förskolor och skolor i den intensiva förtätningen. För att klara 100 procent måste vi därför vara kreativa och utveckla nya åtgärder.
Har förskolegårdarna blivit bullrigare?
– Generellt exponeras allt fler invånare i staden för buller så vi kan anta att så är fallet även på stadens förskolegårdar. Än ser vi i alla fall ingen positivt avtagande trend. Det viktigaste nu är därför att vi arbetar aktivt på olika sätt för att dämpa bullret och skydda våra minsta invånare.
För mer information, kontakta
Prenumerera på våra nyhetsbrev